Inspirerad och glad 😊

Det Àr nÄgot med stÀmningen runt stora evenemang som lockar mig. I vanliga fall Àr jag fullt nöjd med att sitta hemma och bara vara. Men som nu i helgen. Efter sett ha sett alla glada mÀnniskor runt omkring Lidingöloppet, stora och smÄ, sÄ blir jag sÄ inspirerad att göra nÄgot liknande sjÀlv. Börja trÀna och liksom "ta tag i allt".

Ingenting Ă€r omöjligt, hör jag Gunde hojta pĂ„ dalmĂ„l inne i mitt huvud. Men jag behöver göra det extra försiktigt. TĂ€nka igenom och rimlighetsbedöma. 

Sakta kommer jag att komma tillbaka. Med mĂ„nga delmĂ„l lĂ€ngs vĂ€gen kommer jag att ta mig framĂ„t. Bakslagen kommer i stunden svida lika mycket varje gĂ„ng, men över tid kommer de att minska i omfattning. 

Sen kanske det (mest troligt) inte blir Lidingöloppet för mig. Utan det blir andra mĂ„l. Men kĂ€nslan av glĂ€dje som mötte mig dĂ€r tar jag med mig. Inspirationen och den positiva kĂ€nslan försöker jag bevara inuti. 





8 kommentarer:

  1. Underbart att du fick med dig just det, inspiration! Vi behöver det, vi som hÄller pÄ att ta tillbaka vÄra liv.
    Kram Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det behövs sannerligen inspiration emellanÄt för att orka kÀmpa pÄ ett tag till.
      Kram!

      Radera
  2. LÄter bra! Man har lÀrt sig efter nÄgra Är att inte sÀtta för höga mÄl, bÀttre att nÄ dem Àn bli besviken. Jag Àr nöjd att jag tar mig ut i naturen nÄgon gÄng i veckan, orkar bli med pÄ förÀldramöten, tagit tag i utbildning. Jag borde vara vÀldigt nöjd, men Àr jag det?! Inte riktigt.. MÄste lÀra mig vara glad för det jag klarar av, vad jag klarar av just nu! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad trÄkigt att du trots allt detta ÀndÄ inte kÀnner dig riktigt nöjd. För jag tycker det lÄter som om du har en himla bra plan och att du, just nu, uppnÄr saker som du drömt om. Men jag kan ocksÄ relatera till kÀnslan, att man aldrig blir riktigt nöjd, trots att det man gör Àr storartat. Kanske en ledtrÄd till varför vi blev sjuka frÄn början, det dÀr drivet att stÀndigt arbeta vidare och aldrig kÀnna sig riktigt nöjd...? Hoppas du kan se det annorlunda sÄ smÄningom, för du gör stora saker!
      Kram

      Radera
    2. Jag tÀnkte precis som du nÀr jag skrev förra inlÀgget, det kan sÀkert vara den hÀr kÀnslan att aldrig vara nöjd, som har gjort att jag blev sjuk. Aldrig nöjd, aldrig duga, bara framÄt och mer mer mer. MÄste trÀna pÄ nöjdheten uppenbarligen..:)

      Radera
    3. Men sÄ himla bra att du skrev precis som du tÀnkte och kom pÄ dig sjÀlv angÄende nöjdheten. Det blev ju en vÀckarklocka för bÄde dig och mig och kanske nÄgon mer. Vi fortsÀtter öva.

      Radera
  3. Jag veeeeet! Det Àr verkligen hÀrligt att vara pÄ sÄdana arrangemang dÀr energin sprudlar. Men lite jobbigt kan det ocksÄ vara, i för stora doser. Mycket folk liksom. Jag Àlskar dessa motionslopp, eller konstÄkningstÀvlingar för vuxna, dÀr alla har en plats - elit som blÄbÀr. Jag Àlskar nÀr alla Àr vinnare. För det tycker jag att man Àr, bara genom att vara dÀr.
    Jag tycker inte du ska sÀga att ditt mÄl inte Àr Lidingöloppet, jag tycker inte du ska sÀga nÄgot alls om slutmÄl. För man vet inte vad livet för med sig. DelmÄl rÀcker. SmÄ smÄ. Oavsett vad du gör Àr du en vinnare, bara genom att göra det. Simningen tex. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det sprudlade verkligen av energi! Det Àr roligt med arrangemang, men sÄ energikrÀvande samtidigt. Vet inte om det Àr detta som gör att jag fortsatt, nÀstan tvÄ veckor senare, Àr dÀckad av hjÀrntröttheten...Men trots det, glÀdjen inuti finns kvar.

      Kanske har du rÀtt, inga stora mÄl, men heller inga icke-mÄl, vem vet vad som hÀnder framöver. Jag tuffar pÄ i mitt eget tempo, har lÀrt mig att det brukar gÄ snabbast i lÀngden trots allt.
      Kram<3

      Radera