Insikt efter semestern


Trött katt som lätt sover majoriteten av dygnets timmar!

Sömn. Det viktigaste av allt när det kommer till läkning av utmattningssyndrom.

Efter att ha haft sommarlov med barnen i många veckor har jag insett att om jag sover 9-10 timmar per natt (ungefär 22-8) så är jag utvilad. Jag vaknar av mig själv och känner mig pigg. Då behöver jag inte sova på dagen, jag orkar med allt som jag behöver. Det har varit en fantastisk känsla.

Men nu när vardagen har kommit tillbaka, med tider att passa på morgonen och jag behöver gå upp tidigare känner jag mig så där trött igen. Vimmelkantig, aldrig utvilad, seg, lättirriterad och bara längtar efter en tupplur. Detta trots att jag bara för några dagar sen kände mig utvilad och mådde så bra.

Hur ska jag få till så mycket nattsömn per dygn? Då jag vaknar (väcks) klockan sex skulle det betyda att jag måste lägga mig klockan åtta på kvällen. Det är helt orimligt. På grund av att livet ser inte ut så. Om jag försöker lägga mig tidigare, ungefär vid 21, missar jag i princip all umgängestid med maken. Det känns skittrist.

Hur gör ni andra? När sover ni? När hinner ni umgås och prata?

6 kommentarer:

  1. Jag försöker sova när jag kan.
    Utmattningen har gjort att jag antingen sover ytligt med många uppvaknanden, vaknar tidigt eller sover många timmar i perioder.
    I kraschperioder sover jag på dagtid också.
    Det är svårt att hitta bra sömnrutiner i en utmattning fast en bra sömn är grundbulten för att må bättre och bli starkare.
    Sömnen hänger så mycket ihop med hur själen mår och när jag känner oro eller ångest påverkar det direkt sömnen.
    Kan bli stressad över hur illa jag fortfarande sover och tänker ibland hur ska det gå att jobba i en framtid om jag sover så här illa.
    Kanske inte det bästa att känna stress över sömnen men jag gör det.
    När ska hjärnan vara läkt så jag får sova bra igen ?
    Att hinna umgås och prata är härligt när man orkar.Balansen är svår.
    Jag har svårt att varva ner och somna om jag umgås för sent för hjärnan får svårt att varva ner.
    Det är inte lätt det här.
    Att leva med utmattning.
    Var rädd om dig.
    ❤❤❤
    Kram från
    Annica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är klokt, att sova när man kan. För somnar man så behöver kroppen mest troligt sömnen. Tror inte du ska tänka på att hur ska jag kunna jobba när jag sover så här illa. För den dagen det blir aktuellt att jobba har du kommit till en annan fas. Då sover du. Och blir utvilad av sömnen, Men förstår att du tänker på det ändå...
      Ta hand om dig.
      Kram

      Radera
  2. Förstår dig helt här! Livet funkar ju inte så. Speciellt inte med barn hemma. Mina orkar vara vakna längre än jag gör, men jag kan ju inte gärna gå och lägga mig före dem! Just nu får jag nån timmes sömn för lite (minst) per natt på vardagarna. När skolan är igång på riktigt kanske jag åtminstone kan bädda ner mig bredvid maken lite tidigare. Men blir inte mycket tid bara vi två längre på kvällarna. Mer på helgen om barnen är hos kompisar typ :s

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske får det bli så att man går och lägger sig före dem till slut? Mitt sömnbehov är ju i klass med ett småbarn, inte alls i klass med andra vuxnas... Förstår det där med för lite sömn så väl. Jag orkar liksom inte hålla ihop på dagen när jag ligger back, orkar du det? Ja, det är så svårt att hitta vuxentid. Ändå vet man att det är så viktigt för relationen. Den ekvationen är inte så enkel...

      Radera
  3. Jag har som mest ork på ķvällarna och minst på förmiddagarna, så jag sover mellan ca 00.30-10 (lägger mig senast 23, kvällsrutinerna tar tid). Min man lämnar barnen på skolan 4-5 ggr i veckan mot att jag hämtar, så det funkar bra. Om jag måste upp tidigare går jag och lägger mig efteråt. Jag funkar inte utan 8-9h sömn. Vill inte heller förlora barnfri tid med eller utan maken. När jag var gravidtrött lade jag mig vid 19-20 med dåvarande treåringen. Blev nästan deprimerad av att aldrig få möjligheten att ha kul och slappna av på kvällen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad bra att ni kan dela upp det så mellan er så du slipper gå upp så tidigt. Det hade varit bra för mig också, men fungerar tyvärr inte alls. Förstår vad du menar, man vill liksom ha tid att varva ner och bara vara, utan att behöva sova hela tiden... ;)

      Radera