ME awareness day

Källa


Den 12 maj är det ME awareness day. För ganska exakt ett år sedan var bloggläsaren, ME-sjuka Carro med i Fråga doktorn och berättade om sin sjukdom och sin vardag. Då skrev jag om det här. Klippet med Carro finns här, in och titta!

Nu var hon nyligen med igen, då de gjorde en uppföljning av hur det gått för henne sedan reportaget sändes. Kolla klippet på svtplay.

Här finns en artikel om ME, I'd love to be able to say 'I have M E' and have people nod in sympathy"
Den är ganska lång och på engelska så det kan mycket väl vara för ansträngande att läsa, men jag rekommenderar den ändå. Mycket bra och ärlig berättelse om en kvinna som jobbar mycket och får ME, men behandlas med antidepressiva och diverse andra metoder som inte läker henne...

Then, overnight, everything became a struggle. I collapsed into bed after I got home in the evenings, dragged myself out of bed to go to work the next day. In a permanent state of exhaustion, I began to cancel things. The yoga went first - it was too physically demanding for my poor aching muscles. I cried off drinks and get-togethers. I stopped answering the phone - talking to my friends was beyond my depleted resources. All I thought about was lying down. In a quiet room. Alone.

Om jag får ork och tillfälle kan jag försöka översätta en del åt er som inte orkar läsa. Hojta till i kommentarerna om det är nån som vill ha en sammanfattning. Jag lovar dock inget... ;)

4 kommentarer:

  1. Jag vill gärna ha en sammanfattning av texten om och när du orkar :)
    Tack för att du lyfter denna sjukdom!

    Som jag läser och förstår utförsäkras till och med de människor som till största delen är sängbundna eller bundna till sitt eget hem då minsta aktivitetsökning ger symtom.
    Var är vi på väg när sjuka människor med kraftiga funktionsnedsättningar nekas sjukpenning ?
    Var är vi på väg då läkares sjukintyg och professionella bedömningar sågas, ifrågasätts och inte gäller i praktiken?
    Orkar just nu inget mer än att andas och stå ut.Svårt att koncentrera mig och fokusera mig det minsta lilla.Kroppen känns som den är sjuk hela tiden,feberkänsla och en hemsk värk.
    Dessa krascher som ibland håller i så länge att man inte vet om det är värt att kämpa vidare.

    Ibland funderar jag på om det är ME jag har och inte bara en "vanlig"utmattning.Kraschar kraftigt efter 16 månaders sjukskrivning efter mental,emotionell eller fysisk ansträngning.
    Idag känns det som jag är tillbaka på ruta minus 1 och jag kämpar för att hålla gråten tillbaka.Hjälper inte det minsta att tänka positiva tankar,tillämpa avslappning eller meditera just nu.

    Tack för att du fortsätter skriva!
    Kram från
    Annica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska se vad jag kan göra! ;)

      Jag har själv tanken om ME vid ett flertal tillfällen. Vill du veta mer kan du läsa på rme, som är riksorganisationen för me. Många symptom stämmer överens med utmattning så det ligger nära till hands att misstänka. Samtidigt har många bloggläsare trott att de har me, eftersom de inte blir friska i sin utmattning, men så efter något år eller så, så är de ändå friskare igen. Så gränsdragningen är inte enkel.

      Utmattning är också en svår sjukdom som framför allt tar tid att läka. Bakslagen är en del av sjukdomen. Jag kan inte råda dig till varken det ena eller det andra. Men läs mer om ME, ta upp det med din läkare, eller kontakta en ME-specialist om du funderar. Lycka till, kram

      Radera
  2. ME är en så fruktansvärd sjukdom. Att det finns läkare och myndigheter som inte tror på de sjuka är än mer fruktansvärt! Jag tänker bära blått och skänka pengar på fredag, men även prata med människor om sjukdomen. Önskar större medkänsla med de drabbade. Ingen kan förstå hur mycket de kämpar varje sekund av sina liv ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, jag känner detsamma, hur kan man välja att inte tro på dem som är sjuka? För mig är det obegripligt.

      Radera