Måste all mat vara nyttig? Räcker det inte bara att äta?

Det florerar en massa mattips på nätet för jämnan. Ät si och ät så. Bli frisk, sund och hälsosam. Och smal. Denna smalhets gör mig galen. Det är så svårt att värja sig. Jag vill inte bry mig, men hur lätt är det att låta bli när man bombarderas från alla håll?

Så länge man äter är det bra. Tänker jag. Man behöver näring. Men att alltid äta nyttigt vet jag inte. Vad nu nyttigt är. Det varierar ju också.

I olika perioder av min utmattning har jag varit så trött så jag inte orkat sitta upp. Då är det inte lätt att äta hälsosamt. Allt är bättre än inget. Jag har haft äppel-perioder, banan och choklad-perioder, Wasa julknäcke-perioder, sås och potatisperioder och så vidare. Länge åt jag alla mina måltider i sängen. Helst liggande. Hade inte kraft att sitta upp.

Men det blir bättre. Orken återvänder. Någon dag orkar du gå ut i köket. Du orkar vänta två minuter på att matlådan ska bli varm i micron. En dag orkar du sitta vid matbordet hela måltiden!

Så jag säger inte att du behöver tänka på att äta nyttigt. Men ät något. Kroppen behöver energi för att orka läka. Det kommer en tid när du kan handla, laga maten och äta den. Helt själv! Men så länge du håller på och tillfrisknar från utmattningen behöver du inte lägga på dig fler krav än nödvändigt. Ät och var glad att du kan äta. Det räcker jättelångt!

10 kommentarer:

  1. Tack för ditt inlägg om kost❤❤❤

    Jag har också haft perioder med vad jag har ätit beroende på mående.
    Mycket har det berott på graden av ångest i kroppen.
    Ångest ger mig ett kraftigt illamående och då är det svårt att fylla på med energi fast kroppen såväl behöver näringen.
    Jag tror som du bättre med något än inget alls.Kanske släppa kontrollen över maten också.Försöka lyssna till vad kroppen säger och vad den behöver.En vän till mig rådde mig när jag kände förtvivlan över långsam återhämtning att äta ostbågar��och strunta i alla goda råd och rekommendationer.Jag tror alla dessa goda råd om hur vi ska och inte ska göra stressar oss också.Vi som har blivit utmattade för att vi var för bra på att göra rätt för länge som Bob Hansson skrev så klokt i sitt inlägg.

    Jag befinner mig sedan en vecka i en djup krasch igen.
    Hungrig och illamående på samma gång men orkar inte ta mig till köket från sängen.Yrseln och influensavärk en, frossan och illamåendet gör att jag tvekar.
    Idag känner jag mig så rädd att denna utmattning aldrig kommer ge med sig.
    Jag har svårt att känna tillit idag till att det kommer att ordna sig.
    Andas, slappna av och har stå ut med att finnas till en timme i taget.
    Var rädd om dig❤❤❤
    Kram från
    Annica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket handlar nog om att släppa kontrollen. Oavsett vad det gäller. Orkar man så får man givetvis äta vad man vill och planera sina måltider, det gör ju inget. Men när man är för sjuk så orkar man ju inte det. Då måste allt vara bättre än inget.

      Vad tråkigt att höra att du mår så dåligt igen. Ladda upp med en bricka med mat och dryck vid sängen. Be någon leverera den från köket om det är möjligt. Ta en tugga och somna om. Repetera. Om och om igen. (mattips som går att peta i sig, blåbär, hallon, vindruvor, flingor (utan mjölken alltså) godisbitar, bröd. Om du somnar innan du hinner tugga upp smälter de i munnen. Undvik kylvaror då de kan behöva stå framme en hel dag. Vätskeersättning med apelsinsmak har jag också kört en del. Såå sjukt att jag har erfarenhet av detta egentligen... ;) men tur för dig just idag!

      Det spelar ingen roll hur länge du behöver ligga där med dina matbrickor, en dag kommer du orka resa dig upp igen. Även fast det inte känns så nu.
      Varma kramar!

      Radera
  2. Oj det här inlägget slog huvudet på spiken. Jag slits just nu mellan att äta bra eller bara äta.
    Jag har en hetsätningsproblematik bakom mej. Den gör inte det hela enklare.
    Jag får ångest när jag äter "fel". Och jag får ångest när jag äter "rätt".
    Brottas med ett ständigt illamående och för att jag lägger på mej i vikt.
    Inte blir det bättre av att min bästa kompis kör lchf och hela tiden talar om hur "farlig" all vanlig mat är.

    I vilken ände ska jag börja bena ut allt??

    Tack för en bra blogg!

    Kram Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Jag kan inte så mycket om ätstörningar, så egentligen vill jag inte råda dig till något alls vad det gäller detta. Men det jag spontant tänker på är att du behöver tala om för din kompis att sluta snacka om lchf och att hen genast slutar ösa sina värderingar kring mat över dig. Herre Gud, det borde man ju förstå själv, det är jobbigt nog för en person utan ätstörningsproblematik att navigera i detta ätstörda samhälle.

      Mitt illamående går över när jag äter. Konstigt nog. Men det funkar så. Det som fungerat bra för mig är tex små tuggor av banan och andra frukter, flingor med lite mjölk (såna där smaklösa!), vatten, te, bröd, choklad, potatismos. Ja, lite sånt som liksom går att suga i sig! ;)

      Vet inte om du läste mitt klädinlägg tidigare i veckan, men så många fina klädtips jag fick av er läsare så hittade jag mängder med kläder. Och bara en sån sak som att ha kläder som passar gör underverk för självkänslan. Spelar ingen roll vilken storlek det står på lappen. Hellre större och rätt än trångt, korvigt, skavigt och sånt som kasar på fel plats.

      Hoppas också att du har en skicklig terapeut som kan hjälpa dig att bena ut allt det här. Annars är mitt första råd att du skaffar en. Vårdcentralen ska hjälpa till med sådant. Det är för mycket för en person att både vara sjuk och samtidigt ha ansvaret för sin rehabilitering.

      Tusen tack för dina fina ord om mig blogg, det värmer. Hoppas att du hör av dig och berättar hur det går för dig.
      Kram

      Radera
    2. Tack för ditt svar. Tyvärr så får jag ingen hjälp på vc. Jag har inte tillräckliga problem, jag kräks inte!
      Jag har gått på korttidsbehandling för ångest på vc. Men jag tycker inte det gav nåt. Jag har försökt få hjälp med allt möjligt så många gånger. Men nu har jag tröttnat, orkar inte stånga huvudet blodigt mer.
      Försöker nu vara min egen terapeut och försöker läsa andra bloggar och hitta tips.

      Jag ska läsa tillbaka i din blogg.
      Har precis skaffat en blogg själv.
      hjarntrotter.blogg.se. är adressen. Välkommen att kika in.

      Kram

      Radera
    3. Jag tycker det låter helt vansinnigt att inte få hjälp trots att du upplever att du är sjuk. Det är inte rimligt. Vill tipsa dig om Frisk och fri, en riksförening mot ätstörningar. http://www.friskfri.se Här kan du hitta bra info och förhoppningsvis få hjälp.

      Vad roligt att du tipsar om din blogg, ska kika in hos dig!
      Kram

      Radera
  3. Visst är det så,vi behöver all näring vi kan få, själv äter jag en del vitaminer med för att må lite bättre. Jag har aldrig brytt mig om alla konstiga dieter hit eller dit. Jag kör tallriksmodellen som har funkat i alla tider :), men som sagt när man var som sämst så orkade man knappt få i mig mat, såg oftast till att det fanns nånting i frysen att bara värma i micron. Har ju fått diabetes sen 1,5 år tillbaka så därför försöker jag nu äta bra åtminstone en gång om dagen, ibland två. Äter väl mer grönsaker nu jämfört med tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att ha mat förberedd i frysen är ett bra tips när man är trött. Var din diabetes en följd av utmattningen eller hade det kommit ändå tror du? Jag äter också mycket mer frukt och grönsaker nu än förut.

      Radera
    2. Enligt läkaren så har det med utmattningen att göra, det är en följdsjukdom man kan få.Det förstår jag då jag gick upp 17 kg med antidepressiva tabletterna sen orkar man inte motionera, så det var inget konstigt. Men jag tror att jag ändå kanske ev skulle få det ändå eftersom nästan alla på min pappas sida har diabetes. Svårt att veta :).

      Radera
    3. Ja det är svårt att veta, om om inte fanns, liksom. Men det där med att inte orka motionera är ju väldigt vanligt bland utbrända. Man får göra det man orkar och ta resten när det dyker upp..

      Radera