Falsk trygghet?

Vill ju så förtvivlat ha en samtalskontakt. Eller rättare sagt. Helst av allt ville jag haft kvar min förra. Men det gick inte pga att han bytte jobb.

Det kommer anställas en ny, så jag får träffa någon så småningom. Fast allt det här. Börja från början. Hen slutar. Börja om igen med ny kontakt. Och så vidare. Har gjort det så många gånger nu. Kontinuitet är grejen känner jag. Det har jag saknat.

Har jag lärt mig det jag kan få ut av en sådan kontakt? Gäller det bara att släppa taget och våga gå? Lita på att jag har de verktyg jag behöver i min ryggsäck. 

Är det bara att försöka på egen hand nu? Våga misslyckas, krypa på skrapade knän, ta stöd och resa sig upp igen och igen. Tills jag lär mig. 

Är terapeuten en verklig hjälp eller en inbillad säkerhet från min sida? Behöver jag den verkligen? Eller är det för att jag vill att någon annan ska ta ansvar för mitt tillfrisknande? Så att misslyckandet inte är mitt eget när jag aldrig blir frisk...? 

Duktighetsränderna tycks aldrig gå ur.

8 kommentarer:

  1. Vännen, vilken oro du har försatts i när din terapeut slutar! Tror att samtalen är viktiga för att vi ska kunna sätta ord på oss själva och samtidigt se oss ur olika perspektiv. Hjälp till självhjälp! Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är nog som du säger. Jag inbillar mig inte, utan det gör stor nytta. Ska ligga på om att få en ny så snart som möjligt.

      Radera
  2. Jag gick hos en terapeut i flera år och tyckte det var jättebra. Hux flux för 1,5 år sen blev hen allvarligt sjuk och kom aldrig tillbaka. Först tyckte jag det var jättejobbigt, men sen har det gått bra, mycket bättre än jag trodde. Nu har jag ändå ställt mig i kö för att få en ny, känner att det kan vara bra att få ventilera inemellanåt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår att det måste varit jobbigt när hen bara slutade så där tvärt. Skönt ändå att det gått bra för dig. Ja, det finns ju gränser för hur mycket man kan älta med sina närmaste!

      Radera
  3. Åh! När min mamma gick bort gick jag till en terapeut tio gånger som jag fick genom en försäkring.. det var SÅÅÅ värdefullt! Tänker ofta på allt han lärde mig och detta var ju innan jag kraschade så .. han såg så mycket som jag inte såg. Efter tio gånger var jag INTE ALLS redo att testa vingarna själv. jag var fortfarande förtvivlad och kände mig helt övergiven. Så jag förstår känslan. Jag tog mig vidare på egen hand efter det för jag ville inte ha någon annan än honom heller, de skulle bara förstört det för mig (har haft så många terapeuter som inte alls passat mig innan så..). Men jag har en helt bunt med papper han givit mig som jag tar fram när jag tvekar på hur jag skulle tänka. Och på den vägen har jag lärt mig att bli tuffare och tro på att jag faktiskt KAN förändra mig själv. de krävs bara en jäkla medvetenhet och massor av jobb. På egen hand. Men är man inte redo är det förödande. Minns fortfarande hur jag storgrät utanför hans rum efter vår sista session för jag kände mig ensammats i världen :( KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad sorgligt att du kände dig så ensam :( Men skönt att du kunnat använda allt det han lärde dig på ett så bra sätt. Jag har varit så nöjd med min terapeut och har också haft några före honom som inte varit lika bra. Så känner också viss tvekan till att börja om med någon ny. Men tror det är bra för mig att bli påmind om det jag lärt mig för de nya beteendena sitter inte tillräckligt djupt ännu. Litar inte på mig själv riktigt än. Kram!

      Radera
  4. Vilken jättebra fundering! Insiktsfull av dig att ställa frågorna.

    Jag tror att det är bra att ha en samtalskontakt, även om man kanske skulle klara sig på egen hand. Men att få tips och råd, att ha någon som visar rätt riktning om man tappar bort sig, gör ju tillfrisknandet lugnare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har kommit fram till detta också, sen jag skrev inlägget. Har försökt att komma i kontakt med VC för att höra hur de kan hjälpa mig vidare, men ännu ingen som ringt tillbaka till mig... Ska försöka få all hjälp jag kan få, för att ta mig ur det här. Tack!!

      Radera