Vad har ett litermått med utmattningssyndrom att göra?

Bildkälla

Vid flera olika tillfällen har jag skrivit om att spara energi och ett av råden jag har fått är att tänka sig att man sparar 20% av sin energi varje dag till att sätta in i en buffert. Läs inlägget igen här om du missat det.

Här kommer en twist på det där resonemanget. För så länge man är över 20%-strecket så känner man sig symptomfri. Kruxet är att det spelar ingen roll om man är på 21%, 50% eller 100% energi. När man inte har några symptom känner man sig toppen.

Problemet är att man vet inte hur mycket energi man har att röra sig med. Hur mycket vatten har man i sitt litermått, typ. Är det fyllt till bredden eller har man redan hällt ut en del? Kan man fortsätta hälla ut mer? Eller måste man vara väldigt försiktig och bara ta någon droppe i taget? Man inser ju, rent teoretiskt, att det är skillnad på 21% energi eller närmare 100%. Men bara i teorin. Kroppen känns lika bra oavsett vilket. Enda skillnaden är hur länge man kan fortsätta hälla ut sitt vatten/energi ur sitt litermått/hjärna.

Så varning, varning. När man känner sig pigg, tänker att man vill börja jobba eller plugga en kurs på distans "för man gör ju ändå inget här hemma" då måste man vara medveten om att man kanske precis passerat gränsen för att vara symptomfri. Det enda som krävs för att rasa ner i marken igen är en mindre motgång, stressig händelse eller natt med dålig sömn.

Om man känner att man ligger och pendlar mellan bra och dålig är man antagligen runt 20%-strecket. Man är mycket friskare än vad man har varit. Men man är långt ifrån på topp.

Var försiktig. Ta hand om dig! ❤️

7 kommentarer:

  1. Så extremt sant. Så många gånger man har gått på den niten...
    Det tar tid att lära sig och lita på erfarenheterna och i alla fall i mitt fall har skammen spelat roll, den har drivit mig att göra saker som jag inte orkar, för jag har skämts över att bara gå hemma och göra ingenting. Fast så är det ju inte, man gör inte ingenting, man får bara inte lön för det...
    Har kunnat följa dig från Afrika senaste veckorna då och då när nätet varit tillräckligt, det har varit bra! Nu är det vilodags.
    Kram Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, välkommen tillbaka hem igen! Ja den där skammen är ju ett kapitel för sig. Det sitter så djupt rotat att man ska göra vissa saker och på ett visst sätt. Så det är vi nog många som skriver under på att vi gjort saker bara för att man inte ska "göra ingenting" Kram!

      Radera
  2. Så extremt sant. Så många gånger man har gått på den niten...
    Det tar tid att lära sig och lita på erfarenheterna och i alla fall i mitt fall har skammen spelat roll, den har drivit mig att göra saker som jag inte orkar, för jag har skämts över att bara gå hemma och göra ingenting. Fast så är det ju inte, man gör inte ingenting, man får bara inte lön för det...
    Har kunnat följa dig från Afrika senaste veckorna då och då när nätet varit tillräckligt, det har varit bra! Nu är det vilodags.
    Kram Sofia

    SvaraRadera
  3. Så bra förklarat! Många gånger man trott man varit nära 100% och istället kanske varit på 20-25%. Har man märkt i efterhand! Den där gränsen är så förbenat osynlig, ända tills man gått över den. Då blir den v ä l d i g t tydlig! Ta hand om dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tror liksom hur ofta som helst att jag är nära hundra, när jag i själva verket är hur långt ifrån det som helst. Självinsikt liksom?! Nä, man märker ju den inte förrän man redan ramlat över och då är det ju så dags... Detsamma! Kram!

      Radera
  4. Väldigt bra förklarat! Jag är på strecket och balanserar, men känner att jag just nu pressas framåt ändå. Jag hoppas att det kommer bli bättre, alternativt synas utåt om det inte blir det. Så jag kan få godkänt på att backa om det inte blir bättre. Kram kloka människa <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Fortsätt balansera om du orkar det. Men annars tror jag att det är du som måste våga flagga för att du inte orkar hålla balansen längre. Du har stått där på linan och balanserat på ett ben ett bra tag nu, tänk på att avbryta innan mjölksyran i benen gör att du ramlar i backen. Vill inte ha en prima lindanserska på golvet. ;) Kram till dig också, ta hand om dig!

      Radera