Tillsägelse

Varit hos terapeuten och fått mig en ordentlig uppsträckning. Eller ja, han påminde mig på ett tillräckligt brutalt sätt vad det är jag håller på med just nu och vad det är jag borde hålla på med.

Mitt mål är ju fortfarande att klara sommaren utan att krascha efteråt. Det är det jag vill. Och då behöver jag också jobba för att klara det.

Att jag mår sämre nu än för nån månad sedan, beror ju på att jag ansträngt mig mer än jag är van vid. Kroppen återhämtar sig inte i den takt jag gör av med min energi helt enkelt. Jag har bränt, inte bara mina 80%, utan även de 20% som jag skulle sätta in på mitt energi-sparkonto. Dessutom kostade nog min semesterresa den större delen av den intjänade energin jag hade i min buffert.

Inte för att jag gjorde så mycket aktiviteter på semestern. Men för att jag bröt alla mina rutiner. Jag åkte bil, höll koll på vägen, min hjärna analyserade varenda reflexstolpe längs vägen för att kunna avfärda den som oväsentlig.
Hur mycket energi kostar det att fundera ut hur en ny spis fungerar?
viivilla.se

Jag bodde på ett nytt ställe, skulle lära hjärnan var man hittar allt på det nya stället. Var finns smörknivarna? Hur funkar spisen? För att inte tala om när man är på utflykt. Jag orkar gå, men att gå och samtidigt hålla koll på vart man är, se till så familjen är med, processa alla andra turister som irrar omkring, bestämma vad man ska äta och var man ska äta. Se till så man tar bussen åt rätt håll osv... Det kostar en massa kraft. Som jag trodde att jag hade. Men som jag uppenbarligen inte har.

Följden blir att kroppen reagerar. VILA!!! Skriker den. Och jag fattar ändå inte. Och på samma gång fattar jag inte hur jag kan vara så dum, så jag inte fattar.


Nu har jag i läxa att strama åt mitt utflöde av energi till nästa gång vi ses. Fixa rutiner, hjärnan slappnar av när det är förutsägbart.

Om det inte fungerar kommer det kanske bli aktuellt med en förändring i min medicinlista. Lägga till, byta ut eller nåt sånt. Men som terapeuten själv konstaterade.

"Den medicin jag vill ge dig kommer boosta din energinivå, men samtidigt ge dig ett grymt kolhydratsug, med viktuppgång som följd, så jag vill vara säker på att det behövs innan jag börjar ändra."

Tacksam för det.

8 kommentarer:

  1. <3 Det är svårt att fortsätta sina rutiner när alla andra också är hemma och sommaren förväntar sig utflykter och ett mer spontant levnadssätt. Känner också av sviterna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är jättesvårt, men ändå så viktigt. Måste hitta en bättre balans mellan aktivitet och vila. Just nu är det lite för mycket spontant och utflykter. Vill inte strama åt det direkt, men känner att jag måste. Hoppas det blir bra för dig också.

      Radera
  2. Jag känner igen mig i det du skriver. Dessutom tycks omgivningen öka förväntningarna på att man ska orka. Har man varit med på en grej så tror andra att man klarar nästa och nästa också. En del tror även att solen och värmen ska göra en piggare. Det är inte alltid lätt att förklara att det inte är som för andra, att man som utmattad inte får energi av att vara med andra (även om det är roligt) och att solljus kan vara rejält påfrestande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja där är det extremt viktigt att man vågar avbryta innan man mår dåligt. Jag upplever att man liksom får "uppfostra" sin omgivning i att vara glada för det jag deltar i, inte fokusera på det jag missar. Och det där med solljus och värme är ju en historia för sig... Man är så inkörd i att det är positivt, så det är svårt att ta in att man inte orkar med det och att det faktiskt kan göra att man mår sämre...

      Radera
  3. Även roligheter kostar i budgeten... Jag har orkat bra hittills den här sommaren och gruvar mig lite för hösten och allt som kommer med den. Har en ganska tufft vardag här hemma. Men jag känner igen det där med att folk tror att man ska orka bara för att man orkade igår eller den föregående aktiviteten. Det är ju precis tvärtom. Jag orkade den förra aktiviteten/ igår och därför måste jag avstå aktiviteter till förmån för vila nu. Och sol hjälper inte utmattade såklart. Kan till och med bli en stress att solen skiner. Man måste ut känns det som. Fast man kanske inte orkar. Och så har jag blivit så ljuskänslig. Är du det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen så att man orkar en sak och sen är det vila som gäller. När det inte går är det bara att plocka av reserverna, om man har några... Som man oftast inte har. Inte undra på att man mår sämre.

      Solljus, värme och sommarkrav på utomhusaktiviteter är extremt stressande för mig också. Om jag mår dåligt i övrigt kan jag få panikångest av värmen och ljuset. Är i skuggan med solglasögon och solhatt, men det funkar ändå inte särskilt bra.

      Roligt att du är tillbaka, hoppas du kommit ut på andra sidan medicinbytet nu. Kram!

      Radera
  4. Även roligheter kostar i budgeten... Jag har orkat bra hittills den här sommaren och gruvar mig lite för hösten och allt som kommer med den. Har en ganska tufft vardag här hemma. Men jag känner igen det där med att folk tror att man ska orka bara för att man orkade igår eller den föregående aktiviteten. Det är ju precis tvärtom. Jag orkade den förra aktiviteten/ igår och därför måste jag avstå aktiviteter till förmån för vila nu. Och sol hjälper inte utmattade såklart. Kan till och med bli en stress att solen skiner. Man måste ut känns det som. Fast man kanske inte orkar. Och så har jag blivit så ljuskänslig. Är du det?

    SvaraRadera
  5. Har råkat ut för precis samma sak denna sommar, man har åkt mycket bil,träffat mycket folk, haft kul, skrattat, fått energi av det. Men nu är kroppen totalt uttömd på energi, hjärnan med, så även om det varit en rolig sommar så kostade det mer än vad det smakade denna gång tyvärr. Det blir ju inte samma vila under semestern som man annars är så noga med.Kram

    SvaraRadera