Omställning


Det är alltid en omställningsperiod när man åker iväg. Resandet i sig sliter på hjärnan och energinivåerna. Men när jag väl sovit en stund och kommer ut på en kvällspromenad i solen, hittar en sån här liten söt bänk att slå mig ner på. Då släpper mycket av stressen. Bara sitta och njuta i den ljumna luften och komma ikapp. Det är nåt speciellt med vatten. Jag gillar skogen och dess gröna nyanser. Men ingenting går upp mot vatten. Det är min favoritutsikt! 

Sen vaknade jag med världens ångestattack i natt. Mådde illa, höll på att kräkas, den där skräckslagna, förlamande känslan i kroppen och sånt. Inget vidare. 

Jag blir liksom inte fri från den där ångesten. Det kommer mer sällan, men om jag ansträngt mig för mycket är den där och höjer ett varnande finger. 

Fortsätter vila. Lite aktiviteter, men mest vila. Tror hela familjen mår väl av det. 

4 kommentarer:

  1. Åh fina! Den där jävla ångesten alltså! Jag får också så när jag har överansträngt mig eller när jag, som du nu, byter miljö och det bli för mycket för hjärnan. Hemskt är det! Har varit helt snurrig idag efter vår resa och ångesten ligger under skinnet. Det är nog alla de där intrycken... Hoppas det känns bättre! KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idag känns det bättre för mig. Hoppas du har kommit ikapp efter din resa också. Kram!

      Radera
  2. Håller helt med dig att resandet tar mycket på krafterna, även om man bara sitter i en bil. Det är väl alla intryck som du säger.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det bästa är nog att sova så mycket som möjligt av bilresan. Så man slipper titta på allt... ;)

      Radera