Minigolf


Varit och spelat minigolf med yngsta barnet. Det var så mysigt och roligt att kunna göra något tillsammans, bara vi två. Något som vi båda tycker är roligt!

Men efter halva banan ungefär började hjärnan tröttna. När vi spelat 18 hål var jag helt slut i huvudet.  Det tar på krafterna att koncentrera sig. Orkade knappt gå tillbaka till bilen, än mindre köra hem. Var tvungen att vila en lång stund innan vi körde hemåt.

Så nu sitter jag återigen i soffan, med huvudvärk och hjärntrötthet och laddar för att orka värma lite mat i mikron.

Balansen. Var finns balansen? Eller är det detta som är balansen? Att roa sig och sen vila? Kanske kan man inte vaccinera sig mot hjärntröttheten och allt det där? Utan tricket är att anstränga sig lite lagom och sen se till att vila? Undrar om jag någonsin kommer bli av med den här lätt-uttröttade hjärnan?

4 kommentarer:

  1. Åh vad jag känner igen mig i dina ord! Jag har själv varit hemma med min dotter fram tills sambon kom hem från jobbet. Vi hade en fin dag tillsammans och jag fick vila, men bara det att vara påpasslig för andras behov hela tiden gör mig galet trött. På eftermiddagen kunde jag inte längre ta några beslut, vad min dotter än frågade om. Jag kunde liksom inte tänka. Hjärnan hade stängt ner och när min sambo kom sa jag det. Jag kan inte ta fler beslut idag, jag måste få vila lite. Då la jag mig på soffan och lyssnade på bok med mina vanliga hörlurar. Men insåg att deras röster till och med störde mig. Så jag bytte till mina nya hörlurar som reducerar brus också quietcomfort 25 bose och då kunde jag slappna av. Jag satte mobilen i flygplansläge och lagade mat medan familjen var på övervåningen.

    Balansen är enormt svår. Ibland är det verkligen som du skriver. Man väljer göra en aktivitet och sen vet man att man kommer få sota för det. Men ibland glömmer jag också (utifrån din dag nu) att vara ensam med barn= aktivitet, köra bil= aktivitet, vara bland folk= aktivitet, spela golf= aktivitet, åka bil hem= aktivitet, göra mat= aktivitet. Det är rätt mycket aktiviteter jämfört med den vilan du fick innan ni tog bilen hem. Då blir dagen inte så randig även om man tror att man gjort det så randig som det går.

    Jag tror aldrig vi blir riktigt klara eller friska... Förresten vet jag inte om det faktiskt var friskt som jag var förut, på ett sätt lever jag ett mer hälsosamt liv nu. men vi kommer nog lära oss hushålla oss med vår energi under livets gång. Lära oss hur vi på bästa sätt ska få in välbehövlig vila. Dina barn kan tacka dig sedan, du har då lärt dem en enormt bra läxa inför deras vuxenliv. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev ju faktiskt väldigt mycket aktiviteter när du presenterar det så... Tänkte inte på det.. :) Men det är ju så sant när du skriver det. Precis allt är aktiviteter i vår värld.

      Nä, tillbaka till där man var förut vill jag inte. Jag lever också betydligt mer hälsosamt nu än förut. Tack och lov. Men visst, energitillgången kommer nog att vara fortsatt begränsad under avsevärd tid. Och sen vänjer man sig väl till slut vid den energinivån. Så att den blir normalläget. Det är väl nu, så länge som man minns vad man kunnat, som det känns extra jobbigt. Sen blir man ju äldre och så orkar man mindre pga det också! Fast det krävs nog några fler år för att kunna skylla på åldern! ;) Kram!

      Radera
    2. Kan vi inte återta rätten att få vara tant i yngre åldrar också. Det är jag och pensionärerna brukar jag tänka när jag lever mitt långsamma liv med lagom mycket aktiviteter och vila däremellan, GUD vad jag längtar efter att få bli pensionär.

      Radera
    3. Längta inte efter att bli pensionär, lev ditt pensionärsliv redan nu. Åk på bussresa och spela bridge, eller vad pensionärer gör nuförtiden! ;) Jag har definitivt tantvarning på så många av mina beteenden. Spela roll hur gammal man är liksom! You go girl!

      Radera