Deppig

Idag kände jag mig så deppig. Alltså, mer än vanligt. Som om jag skulle vilja börja gråta åt precis allting. Hela dan har det varit så. Blev till och med helt gråtig när nån skämtade med mig. Orkade inte fatta att det var på skoj utan tog fram den förorättade versionen av mig själv.

Stannade inne när alla var och badade. Trött.

Önskar jag kunde gråta så jag blev av med allt diffust jobbigt inombords. Men de antidepressiva gör att jag omöjligt kan gråta. Så sjukt egentligen. Är som avstängd. 

Kände mig vemodig. Sorgsen. Nedstämd. 

Vill. Inte. Ha. Den. Här. Skitsjukdomen.

Men. Så kom jag på att jag glömt äta mellanmål. Jag åt ganska lite till lunch. Och middagen var sen. Så jag åt. Mellanmål, medan jag lagade middag. Drack en läsk. Sen åt jag middagen. Och där nånstans insåg jag att alla bekymmer lyfte från mina axlar. Gråten och klumpen i halsen försvann. Dimman skingrades. 

Jag har känt mig ledsen, ensam, övergiven, värdelös och inte omtyckt i en hel dag. För att jag glömt bort att äta och ge kroppen energi. 

What a waste of time... 



8 kommentarer:

  1. RIktigt jobbig känsla när man känner att man vill och behöver gråta, men det inte går. Har känt samma sak sen jag började med antidepressiva. Jag är också extremt känslig för mat/blodsockerhalt. Man är väl helt enkelt känslig för allt. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är skum känsla när man inte kan gråta. Man känner att man verkligen hade mått bra av att släppa ut alla jobbiga känslor, men så går det inte. Ja vi är nog känsliga för lite av varje!

      Radera
  2. Stor igenkänning på denna. Mat och framförallt mellanmål är viktigt för mitt välbefinnande! kram på dig hoppas imorgon blir en bättre dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är så viktigt och så glömmer jag bort det när jag inte är så värst hungrig. Men det är ju verkligen onödigt! I morgon blir alldeles säkert en bättre dag! Iaf ska jag se till att äta alla mina mål mat!

      Radera
  3. Åååååååh! Fina <3 Vill krama om dig nu. Tänk vad skönt att du kom på en lösning som funkade, även om det känns som bortkastad tid. Att gå och vara ledsen i onödan... Fint att det vände ändå! Stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack snälla <3. Ja det är så onödigt att må dåligt pga energibrist som går att åtgärda. Men bra att jag kom på det. Förhoppningsvis kan det hjälpa nån annan att komma ihåg att äta också! Kram på dig också!

      Radera
  4. Åh fina! Tänk vad lite matbrist kan orsaka! Jag känner igen deg precis, jag är precis likadan... Utan mat är allt skit, sen känns det sakta bättre. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det knasigt att det kan bli så otroligt stor påverkan när energin går ur kroppen?!

      Radera