Påminnelse inför sommaren

Inför stundande sommarlov och semestrar, här kommer en påminnelse. Mest till mig själv, men såklart till er också! 

Fokusera på att kommunicera dina behov och önskemål. Var tydlig mot dina närmaste vad du behöver för att må bra. 

Sommaren ska vara one big happy time. Hela tiden, i minst tio veckor sisådär. Inget tjafs, inget bråk. Bara härligt underbar. Och så ska man träffa alla vänner och släktingar, som man inte har träffat på minst ett år, eller så. 

Det säger ju sig själv att det inte funkar i verkligheten. Ändå är vi många som har försökt lyckas med detta. 

Fram för mer oplanerad tid på semestern. Tid att bara vara. Ligga i hängmattan, soffan, på en strand, på en brygga, sitta i en solstol eller ligga i sängen. 
123rf.se

Behåll vanor som känns bra för dig. För mig gäller det nog främst att prioritera mat som jag mår bra av och återhämtning/vila/sömn. 

Var strukturerad med din energi så kan det finnas utrymme att vara spontan.

Tag siesta! Hela familjen mår bra av en paus mitt på dagen.  

Kan du få till en meditativ motionsform? Det finns så mycket på sommaren som inte finns annars. Utomhusyoga, simma i en sjö, gå barfota på stranden, cykla och köp en glass, greja i trädgården. Bara fantasin sätter gränser.

Dela på hushållssysslorna. Du är ingen serviceinrättning. Barnen får hjälpa till med sånt som de klarar av. Beroende på ålder naturligtvis, men att hänga upp sina egna badkläder, sätta undan sin egen disk, sortera sin egen tvätt osv. Det klarar de flesta barn, oavsett ålder. Stoppa curlingföräldrarna!


Och du är sjuk. Du är det, trots att familjen har semester. Du är på ditt livs viktigaste jobb, att ta dig framåt, uppåt, utåt, bort från utmattningen. Det är ett jobb som pågår 24/7. Glöm inte det. 

8 kommentarer:

  1. Så bra inlägg! Det är verkligen så sant. Ska försöka minnas detta inför semestern... Är redan lite nojjig över hur jag ska orka. Men det handlar väl mer om mina egna förväntningar på att jag ska vara på ett visst sätt, vara social eller så. Det behövs inte. Man duger som man är lixom. Trött eller inte. KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, visst duger man precis som man är. Det svåra är att bromsa in och minska antalet aktiviteter, men också att kunna återhämta sig när man är trött utan att man har gjort något mer än att bara finnas till...

      Mycket handlar om sina egna förväntningar, men att ligga nerbäddad i sängen med persiennen nere är ju aldrig kul, semester eller inte. Kram på dig!

      Radera
  2. Bra sagt! Själv är jag mest orolig för ljudnivån här hemma när alla är hemma tillsammans under längre tid. Kanske får använda öronproppar även på dagtid. Får se hur det går. Träffade läkaren igår, som sjukskrev mig hela sommaren. Idag, helt slut. Ta hand om dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja ljudnivån är en sak för sig. Människor skapar ju en hel del buller även om de inte gör något särskilt. Barn är ju gärna väldigt bullriga. Det ingår ju i deras natur att höras, annars blir man ju orolig när det är för tyst! ;)

      Öronproppar är bra, och även att skicka ut barnen utomhus. Eller ställ dig och stryk tvätten eller nåt sånt. När jag är i tvättstugan får jag alltid vara ifred. Så jag har tagit på mig den uppgiften! Inte för att jag gillar det speciellt mycket, men för att barnen inte vill riskera att behöva sortera tvätt, så då är de nöjda med att jag är ensam där! Perfekt!

      Skönt att få lång sjukskrivning, så du kan koppla av lite. Vila dig i form, hoppas du är lite piggare i dag, eller snart i alla fall! Kram

      Radera
  3. Så otroligt bra inlägg! Tack för både påminnelse och tips. Jag har oroat mig mycket innan sommarledigheten men känner nu att jag behöver ta mycket ansvar för mig själv om det ska funka. Att känna och uppmärksamma mina behov, att ta dem på allvar, att tydligt tala om dem för familj/släkt/vänner och framförallt att ge mig själv tid att pausa mellan varven. Jag känner ändå hopp om att det ska bli ok, men det blir en ny slags vardag vi går in i från och med nu så det kan ju bli lite vobbligt till en början. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, det är ju det där med eget ansvar. Som alltid. Man måste själv våga säga ifrån utan att oroa sig för att andra ska bli besvikna på att man inte deltar. Gäller ju i familjen lika väl som i andra sammanhang. Men att det blir lite jobbigare än vad man är van vid kan man nog utgå ifrån... Vi får påminna varandra om att vila!

      Radera
  4. Ett jättebra inlägg, så viktigt. :)Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Hoppas du får den vila du behöver nu. Kram

      Radera