Inlärningsförmåga

Jag har försökt lära mig ett nytt språk. Det skulle betyda väldigt mycket för mig att kunna det, av personliga skäl. Så drivkraften och hungern efter att lära är stor. Och kommer inifrån.

Men det går inte. 

Bara enstaka ord går in. Teflon. Allt rinner av. 

Känner mig besviken på min hjärna. Igen. Den är verkligen skadad på riktigt. Det är inget påhitt. Ingen inbillning. 

Men det här med nya kunskaper. Det är svårare än jag kunde tro. 
Jag försöker, på olika sätt, att hitta genvägar in i min hjärna för att komma på hur jag lär mig bäst nuförtiden.

De metoder som var mina bästa inlärningsstrategier förut, funkar inte så bra längre. Men jag hoppas att jag kan hitta ett sätt. Att det kommer fungera någon gång. Skulle vilja kunna. Prata det här språket. Av hela mitt hjärta. 

6 kommentarer:

  1. Åh! Du kommer kunna lära dig men hjärnan har svårt att lära in nya saker under pågående hjärntrötthet. Det tar för mycket energi att skapa nya banor i hjärnan så den faller tillbaka i gamla. Tyvärr. Men du kommer kunna lära dig sen, när den är mer reparerad och kan skapa nya banor för ny kunskap. KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din uppmuntran. Vet ju att tålamod är a och o, men just nu vill jag så himla gärna... KRAM

      Radera
  2. Finaste du, försök att fokusera på allt som du faktiskt kan göra idag, och inte det motsatta. Förstår din längtan, fullt ut. Men kanske är det den delen av din hjärna, som just nu är skadad, vilket gör att inlärningen inte fungerar. Tänker med tanke på att du är lärare.

    Det tar tid för hjärnan att läka, låt den läka ifred, använd alla dina andra förmågor, som du har kvar och/eller har kommit tillbaka istället, så att hjärnan får läka i lugn och ro.

    Jag vet att det är svårt, av egen erfarenhet, men det går att släppa den tanken, bara du själv tillåter dig det.

    Själv är jag så tacksam för allt jag numera kan, även fast "den som tidigare var jag", inte alls fungerar längre. Får inte ihop det ens att beställa biobiljetter online, eller att föra över pengar på banken (och då arbetar jag på en bank). Eller att ens baka en kaka efter ett recept. Orden, stegen, meningarna når inte min hjärna, den förstår inte.

    Men jag är duktig på att baka en kaka utan recept, när lusten faller på. Det blir inte alltid rätt. Blir skogstokigt galet mellan varven, men det gör inget.

    Jag följde lusten, längtan. Jag bakade, jag var kreativ, är tacksam bara för det. Att kakan sedan hamnar i soporna skrattar vi bara åt här hemma.

    När vi är sjuka, här i Ingemannslandet, ska och kan vi inte prestera. Däremot kan vi tillåta oss att njuta och känna tacksamhet, när de positiva nyanserna hälsar på. Leva för dagen och efter lusten, men samtidigt prioritera vår vila. För utan den läker vi aldrig.

    Styrkekram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej jag förstår helt vad du menar. Men tänker att förut har jag bara lärt mig saker för att någon sagt till mig att jag ska göra det, för att få bra betyg, eller för att jag känt att jag borde eller så.

      Det här vill jag så innerligt gärna göra. För min egen skull. Det är en längtan som förvånar mig själv i sin intensitet faktiskt! Och att då följa lusten och glädjen att göra något nytt, så som man lärt sig att man ska och upptäcka att det inte alls går... Det är lite tungt.

      Men jag gör efter min förmåga. Ett ord i taget. Och är glad för det lilla. Faktiskt. Jättenöjd med det som går. (Men lite otålig samtidigt! Det är det jag måste öva på mest av allt tror jag! ;)) Tack för dina kloka tankar! Kram

      Radera
  3. Åh, jag förstår frustrationen...men vissa saker är inte lika enkla nu. Jag saknar läsning! Men just nu går inte det. Hade det funkat hade jag kunnat plöja igenom halva biblioteket under de här månaderna jag varit hemma.... Kanske är tur för min del. Jag har fått plöja i mig själv istället. En vacker dag lossnar det och kopplingarna i hjärnan funkar lite bättre igen <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, läsningen... Jag har en lååång lista i mobilen med böcker som jag vill läsa sen, när jag kan läsa igen. Ibland går jag och köper en bok bara för att jag älskar känslan av att hålla i den och ha den i min bokhylla. Knas, jag vet! Tycker jättemycket om att gå på bibliotek också, fast läsa, det orkar jag inte!

      Radera