Hur kan det bli så illa att man inte ens orkar duscha?

Jag får en del frågor i kommentarsfältet och detta är en av dem.

Jag kan förstå att det låter konstigt. Kanske rent av provocerande? Men man kan faktiskt bli så trött så man inte orkar duscha. Fast man är en pigg, social och glad skit från början. 

Det handlar inte om vilja. Det går inte att skärpa till sig. Kroppen har stängt av. 

Det finns andra som kan förklara detta mer vetenskapligt än jag. Men i korta drag, extremt förenklat.

Hjärnan består av frontalloben och reptilhjärnan. I frontalloben regleras saker som logik, organisation, effektivitet osv. Den är grymt skärpt. Men inte alls särskilt uthållig. 

Reptilhjärnan däremot är uthållig. Men bara inställd på överlevnad, på kamp/flykt eller spela död. 

När energitillförseln blir mindre och mindre i form av sömn, återhämtning och avkoppling lägger till slut frontalloben av. Bensinen tar slut, så att säga. Du går in i väggen.  

Man har en fysisk, verklig brist på ämnet kortisol, bland annat. Tills man fått ordning på kroppens kemiska obalanser kan man inte skärpa till sig. Det går bara inte.


Det viktiga här är att det är inte stressen i sig som är det farliga. Utan det är bristen på återhämtning.

Man kan ha mängder med saker att göra, men så länge man har möjlighet att återhämta sig så fyller man på sina energidepåer, balanserar stresshormonerna i kroppen och klarar på så sätt av fortsatt stress. Om man däremot inte har möjlighet till återhämtning utarmas kroppen på energi och man får kämpa allt mer för att klara av vardagen.

Och det är så farligt att uttala sig om vad andra människor borde och inte borde klara av, för man vet inte allt. Vad som på ytan ser ut att vara ett välfungerande och relativt stressfritt liv kan på insidan vara något helt annat. Döm inte någon bara utifrån vad du ser. 



Och jag tror inte det finns en enda utmattad/deprimerad som inte önskat att man kunnat skärpa till sig. Vi vill inte leva såhär. Vi vill inte vara sjuka. Vi vill inget hellre än att leva våra vanliga liv med familj, vänner, arbete, fritidsintressen och framför allt, att ha det roligt igen. 

För det här är inte roligt. Det lovar jag dig. 

11 kommentarer:

  1. Åh ja så sant! Jag har gråtit över människor runt mig som sagt saker som "det är så jobbigt Therese att man aldrig längre kan be dig om hjälp med saker". WHAT?! Jag orkar fasen inte ens duscha, ska jag då hjälpa dig med xxx? DET gör mig ledsen och jag känner mig som en missförstådd latmask. Jag tror inte man förstår hur utmattad kroppen är, då hade man aldrig sagt så... Kram på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur kan man bara?! Men jag har tyvärr också varit med om de där konstiga kommentarerna. Nu försöker jag låta bli att umgås med de som suger ut all energi ur mig.

      Låt dem inte få dig att tro att du är en latmask. Det är du verkligen inte!!!

      Radera
  2. En till som gått in i den där förbaskade väggen5 april 2016 10:38

    Ja, exakt så är det. Det går tyvärr inte att "skärpa sig" och ingen som inte varit där kan förstå hur en person som haft så mycket energi, varit så glad och pigg och som fortfarande ser ut så när vi möts - kan ha så dåligt med ork. Hur en kämpar för att komma underfund med jämvikten för ens nya jag. Om och om igen förvånas över att "jag blev så himla trött" av att bara träffa familjen på släktkalas eller ha lekkamrater till sonen hemma en eftermiddag. Hur en stått där och plockat disk ur diskmaskinen i zenfart, som en slags meditation, för att få det att fungera. Hur en som vanligen är glad och social mot alla får panikångest och socialfobi och inte vågar gå och handla på ICA. Det som en inte förstår innan en drabbas är att faktiskt vem som helst kan drabbas av detta. Som du skriver är det inte stressen i sig som är farlig, utan bristen på återhämtning. För en person som har stark inre stress och hela tiden vrider och vänder på saker för att förstå dem, är det inte enkelt att hitta återhämtning. Så kan det vara, även om jag "ser pigg ut", är solbränd efter en resa eller kan ut och jogga så kan jag vara totalt utmattad och inte orka svara i telefon. Tack för att du skriver så fint och insiktsfullt och enkelt om detta ämne! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar med dig. Känner igen mig i din berättelse. Kul att du läser min blogg!

      Radera
  3. Angående att inte orka eller kunna duscha... Läs gärna artikeln http://www.vk.se/1520512/ta-min-sjukdom-pa-allvar Om du känner att den kan vara till nytta för andra så sprid den gärna! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så bra skrivet! Den hamnade såklart i ett inlägg om osynlig sjukdom idag! Tack!

      Radera
    2. Tack för att du delar den vidare, betyder mycket! Kunskap och insikt behöver spridas, så tack. ❤️

      Radera
  4. Det är dom att föda barn; har en inte upplevt det själv finns inga ord att beskriva hur smärtsamt det är.

    Jag får energiplanera för varje steg jag tar. Det finns inget naturligt "oumpf"längre, ingen vilja, ingen gnista. Allt jag gör i vardagen är med största kraftansträngning. Att duscha tex är en av de mer energikrävande sakerna i vardagen. Jag får alltid försöka duscha på kvällen för annars måste jag vila ibland två timmar innan jag orkar upp igen. Och då var jag en person innan som kunde jonglera en tuff heltidsutbilning samtidigt som jag jobbade 25%, tog körkort och samtidigt uppfostrade ett barn ensam. Lägg då till att vara perfektionist och alltid ett glatt energiknippe som gillade att festa och umgås med vänner också. Nu är jag glad de dagar jag orkar två saker. Som att duscha och ta en promenad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som att föda barn, bra liknelse för att förstå det man inte kan förstå. Man kan läsa om det, men man kan inte sätta sig in i hur det kommer vara. Tack för att du läser och kommenterar!

      Radera
  5. Så bra skrivet, Har själv haft problem att ta mig in i duschen mellan varven för att orken tryter. Säger som föregående talare att dom som inte varit i denna situation ska inte ens uttala sig. Jag försöker strunta i alla negativa energier som finns överallt, men visst blir man provocerad av vissa människor, helt klart. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gäller bara att inte låta sig retas upp för mycket, det kostar ju så mycket energi...

      Radera