Aktiva barn = stressigare liv?

Aktiva barn skänker en stor glädje. Att se dem växa, lära sig behärska något som de själva valt. Se dem tillsammans med kompisar som delar samma intresse. Det gör mig glad.

Men det är också ett stressmoment med alla aktiviteter. Antagligen för alla föräldrar. Men kanske särskilt för någon som är stresskänslig.

Vi har på något sätt lyckats skaffa oss ganska mycket inbokade aktiviteter. Mer än vad jag hade tänkt innan jag fick barn, helt klart! Våra barn är aktiva och gillar sina fritidssysselsättningar. Helst skulle de vilja göra mycket mer än vad de får, men vi har varken tid eller ork att få ihop det. 

Vi har tvärtom kapat ganska friskt i allt som de ägnar sig åt, för att få in mer fri tid. Oplanerad tid. Till oss. Till familjen. Tid att bara vara. Det är något viktigt som jag vill lära mina barn.

Men faktum kvarstår. Aktiviteterna styr mycket på eftermiddagar, kvällar och helger. Middag behöver vara klar på en särskild tid, för att passa träningstiderna. Det ska skjutsas. Hämtas, lämnas. Logistiken är enorm.

Dessutom kräver föreningarna en hel del ideellt arbete från oss föräldrar för att få ihop verksamheten. För min del tycker jag det känns jobbigt att inte orka delta. Men jag måste säga nej till allt sånt extraarbete. Det finns ingen ork till det. 

Hur resonerar ni kring barn och aktiviteter på fritiden? För barnens del. Men också för egen del. Hade varit intressant att höra hur ni tänker, både ni som har barn i "aktivitetsåldern", men också ni utan barn och med vuxna barn. 


2 kommentarer:

  1. Jag har två barn, och är själv sjukskriven för utmattningsdepression. De har var sin aktivitet, och det får räcka. Den stora killen har två pass och den lille har ett. Vi föräldrar försöker att dela på det, men mannen jobbar ibland sent så då blir det jag som får skjutsa. Men det är mycket som man känner att man behöver vara med på, inklusive föräldramöten och liknande. Man måste lära sig att prioritera. En del måste man lämna till de som klarar det bättre, som har mer energireserver..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner igen mig i det. Be om hjälp och delegera är bra rättesnören! Tack för att du kommenterar!

      Radera