Lära för livet

Stresskänslan mal i kroppen.
Magen känns nervös, kroppen värker, jag är sömnig, men rastlös.
Det är för mycket just nu.

För mycket känslor som påverkar inombords.
Någon i min närhet mår inte bra. På grund av något som jag inte alls kan lösa. Bara trösta. Det är livet. Men livet är svårt.
Trasslet med mitt jobb tar massor med kraft, som jag inte har.

Men mycket annat som händer också. Jag närmar mig ett friskare liv och med det kommer ett ökat ansvar. Jag utökar aktiviteterna på dagarna och känner hur tröttheten återvänder. Ångesten kliar under huden.

Försöker ha tålamod. Att vänja mig. Vid högre aktivitetsnivå. Utan att prioritera bort det som är bra. Det som läker mig.

Det är en avvägning hela tiden.
Ett livslångt lärande.

2 kommentarer:

  1. Åh den svåra balansgången mellan utökad aktivitet och vila. En kropp som är rädd och protesterar och så ansvaret från det normala livet. En stor styrkekram till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja det är inte lätt. Man vill, men vågar inte riktigt, eftersom man vet vad konsekvenserna kan bli... Kram!!

      Radera