Bekvämlighetszon

Känner alltid en viss oro när jag ska till doktorn.
Vet inte riktigt vad de ska säga. Vad jag kan förvänta mig.
Tycker de att jag borde börja arbetsträna nu?
Ta mig ur min bekvämlighetszon?

Jag gillar inte ordet bekvämlighetszon.
Jag har ingen bekvämlighetszon.

Det är klart att det kan finnas människor som behöver motiveras att våga mer än vad de gör. Men tjata inte på mig! ;)

Vad är det för fel med att bara leva så lugnt och lyckligt som man kan? Måste man sträva så mycket? Jag tycker att jag har strävat framåt, uppåt, vidare, i hela mitt liv. Jag vill inte det längre. Kan man inte bara få vara nöjd?

8 kommentarer:

  1. Såklart ska man bara kunna få vara nöjd ❤️ Vet inte alls hur din rehabliteringsresa har sett ut, eller vilket stöd du har från vården. Av ditt vårdteam. Själv litar jag på mina, vet att de kommer guida mig på vägen. Själv ska jag klara av 10 timmars aktiviteter utanför hemmet per vecka, under en längre period, och fortsatt ha kraft över för annat, innan jag är redo att börja arbetsträna på 25%.

    Börjar den här veckan med en aktivitet. Taklitmassage en timme. I April/maj, räknar de med att jag är uppe i 10 timmar/vecka, och i höst med att jag kan påbörja arbetsträningen.

    Kram ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som en jättebra plan du har. Vad skönt att du har bra stöd.

      Jag har och har haft, bra personer runt mig, men har upplevt att de ställer olika krav från olika håll och sammanlagda mängden krav/förväntningar klarar jag inte av.

      När jag då försöker bromsa tycker alla att det är bra att jag säger ifrån, men ingen vill att jag ska avstå just "deras" aktiviteter. Och så får jag mig en föreläsning om att jag måste våga ta mig ur min bekvämlighetszon.
      Därav gnället! =)
      Kram

      Radera
    2. Det är viktigt att bli utredd för om det kan finnas någon annan anledning bakom att man inte blir bättre. Hade du kunnat göra/orka mer hade du ju gjort det eftersom det alla längtar efter är väl att få leva sitt liv fullt ut, utan begränsningar? Har man tydliga begränsningar som är ihållande bör det utredas ifall man egentligen har ett annat slags sjukdomstillstånd än just utmattning där man förväntas återhämta sig. Ta upp det med din läkare eftersom det är av vikt för din hälsa att verkligen ha rätt diagnos. Kram!

      Radera
    3. Håller helt med dig! Vill ju bara bli frisk(are)!
      Har bytt läkare sedan ett halvår tillbaka och känner att hens behandling av mig gör nytta. Hen ser på behandlingen på ett annat sätt och gör helt andra saker än min förra läkare. Så jag utreds nu igen och behandlas för det. Men såklart är jag också mer drivande nu, har ju varit med förut... Kram!

      Radera
  2. Ett tips är att du skriver ner hur en dag ser ut som är ok för dig. Vilken aktivitetsnivå du ligger på för att du ska må okej både den dagen samt kommande dagar. Hur länge orkar du vara uppe i ditt hem innan du behöver vila, hur lång promenad klarar du utan att må sämre, kan du lyssna på radio längre eller kortare stund etcetera? Det ger underlag för vart du befinner dig, vart utgångspunkten är. Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket bra tips! Det ska jag prova. Och ta med mig resultatet till nästa möte med någon som tycker att jag borde göra mer! Tack!

      Radera
  3. Exakt så är det! Jag har nästan alltid känslan att jag måste försvara mig när jag ska till läkaren. Varför har jag inte gjort mer? Varför gör jag inte si, varför gör jag inte så? Det är inte en trevlig känsla. Ska iväg till min på onsdag..

    SvaraRadera
  4. Ja det är märkligt det där, när man känner sig anklagad och liksom måste ladda lite innan man går dit för att de ska förstå att jag är verkligen sjuk på riktigt och inte vill vara hemma bara för skojs skull.
    Lycka till på onsdag!

    SvaraRadera