Kärlekens fem språk

Källa

Hur visar man kärlek när man är så trött så att man inte orkar något mer än att sova? Kom att tänka på detta när jag fick kommentarerna om det dåliga samvetet som många, med mig, verkar ha gentemot både partner och barn. Jag läste boken Kärlekens fem språk för en tid sedan. (Boken är skriven av Gary Chapman, den är lite amerikaniserad och könsstereotyp, men har sina poänger.)

Ord
Gåvor
Beröring
Tid 
Tjänster

Det bygger på att något av dessa språk talar till oss tydligare än de andra. När partnern talar ditt språk till dig, känner du dig mer älskad och uppskattad. Någon bekräftar med komplimanger, någon med fysisk beröring, någon med presenter och så tror man att partnern är likadan som man själv är. Genom att tala rätt språk till varandra kan man bekräfta varandra och visa kärlek. Ungefär så, i korta drag.

Hur vet man vad ens partner talar för språk då? Jo. Man frågar. Man diskuterar och pratar om det.


- Hur kan jag visa dig att jag älskar dig, fastän jag bara ligger här hela dagarna och känner mig sjuk, dålig, tråkig och som en värdelös parasit? 

Så kanske man inte säger, även om man tänker det...?! ;)


... och lyssna på svaret du får. Kanske vet partnern att du älskar henom om du lagar en extra portion så att hen får matlåda på jobbet. Kanske räcker det med en kram, eller att du ger av din tid.

Man vill ju gärna att saker ska vara så där storslagna. Men storslaget och utmattningssyndrom går inte alltid ihop. Drömma och planera inför framtiden kan man alltid göra, men kärleken är här och nu. Vårda den tillsammans med vardagsrutinerna. Fram för mer kärlek, jag tror att den har helande krafter som läker.  


Detta kan ju också appliceras på kärleken till barnen. Fast där kan man inte fråga på samma sätt, så där gäller det att gå all in. Överösa dem med kärleksfulla ord, klappa dem, krama dem, ge dem tid och lyssna på vad de vill säga, hjälp dem med saker som de behöver hjälp med och överraska dem med en present lite då och då! (Allt kan skötas från soffan om det skulle behövas!)





2 kommentarer:

  1. Verkligen vettigt! Det gäller ju även om den ena parten inte är sjuk. Senaste året har jag och min man blivit bättre på att prata varandras språk (så fint uttryck). Det har kommit i takt med att vi lärt oss att prata ordentligt med varandra. Alltså att nästan övertydligt förklara vad vi vill och inte vill. Det har varit nödvändigt för att få allt att hålla ihop när jag varit sjuk. Inte minst för att jag lär mig nya saker om mig själv hela tiden. Vi är knappast några experter, det blir ofta fel, men vi jobbar på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan liksom låta lite flummigt att hålla på och prata och prata om sin relation och allt det där. Men för oss har det varit nyckeln till att klara av den här krisen som vi hamnade i. Det är nog därför vi fortsatt är gifta, trots att det varit väldigt mycket nöd de senaste åren. Hoppas på mer lust framöver och lite mindre nöd. ;) Men att prata med varann har vi ju alltid med oss. Lycka till med all kärlek! <3

      Radera